Biblioteket
På skolbiblioteket, som finns mitt i skolan på våning 2, arbetar två bibliotekarier. Här kan du få hjälp med att söka information till dina skoluppgifter, handledning i källkritik och källtillit, låna böcker till både skolarbeten och fritiden, eller bara sitta och plugga.
Hitta på sidan
Sök i databaser
Några länkar till de vanligaste databaserna. Till vissa behövs inlogg, som du kan hämta på biblioteket.
- Alex författarlexikon Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Om författare från hela världen
- Artikelsök Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Artiklar från dagstidningar och tidskrifter
- Bibliotekets katalog Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Sök bland böcker på biblioteket
- DiVA Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Digitalt vetenskapligt arkiv
- Ebsco databas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Vetenskapliga artiklar
- Landguiden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Om länder och internationella relationer
- Mediearkivet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Tillgång till dagstidningar
- Nationalencyklopedin (NE) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Svenskt uppslagsverk online
Alla databaser och e-resurser
Via länken kommer du åt alla bibliotekets databaser, och andra länkar och e-resurser. Du hittar även inloggningar till databaserna där, så att du kan använda dem hemifrån.
Alla databaser och e-resurser Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Gymnasiearbetet
För att du som elev ska få en gymnasieexamen måste du ha gjort ett godkänt gymnasiearbete. Det är med gymnasiearbetet du knyter ihop dina studier på programmet och visar att du är förberedd för yrkesliv eller högskolestudier.
På biblioteket kan du boka tid med bibliotekarierna om du behöver hjälp med att till exempel söka information till ditt gymnasiearbete eller diskutera din frågeställning utifrån ett källperspektiv.
Artikelsök Länk till annan webbplats. - använder vi bibliotekarier ofta när vi ska att hitta information till olika gymnasiearbeten. Här hittar du hänvisningar till artiklar i tidskrifter och dagstidningar. Det som inte går att läsa direkt på skärmen går ofta att beställa på biblioteket - eller pröva att söka upp det i Mediearkivet Länk till annan webbplats. - en artikeldatabas för bl.a. Aftonbladet, Expressen, Barometern, Svenska Dagbladet, med flera. Kräver inlogg (finns på biblioteket).
Söktjänster med vetenskaplig inriktning
I DiVA Länk till annan webbplats.och Uppsatser.se Länk till annan webbplats. finner du i princip alla uppsatser på kandidat- och masternivå som skrivs vid svenska högskolor och universitet. De allra flesta finns att läsa i fulltext i pdf-format.
Du kan använda uppsatserna som källa eller för att skaffa dig en överblick över ett ämnesområde. Avsnitt som sammanfattar tidigare forskning och teorier ger dig begrepp och relevanta nyckelord att söka vidare med. Källförteckningar kan användas för att hitta bra källmaterial till ditt gymnasiearbete. Prata med en bibliotekarie om du vill fjärrlåna böcker från andra bibliotek eller få tag i artiklar som inte går att läsa gratis på skärmen.
Andra ställen att söka vetenskapligt material:
- Google Scholar Länk till annan webbplats.
- DOAJ Länk till annan webbplats.
- Swepub Länk till annan webbplats.
- Forskning.se Länk till annan webbplats.
- E-resurser skolbibliotek Länk till annan webbplats.
Andra tips och tricks
- Skapa referens Länk till annan webbplats. - I LIBRIS kan du få hjälp med uppgifter till din källförteckning. Sök upp boken i bibliotekskatalogen och klicka på skapa referens. Välj format. Kopiera och klistra in i ditt dokument.
- Hur du skriver referenser Länk till annan webbplats.
- Om vetenskapligt skrivande - akribi Länk till annan webbplats. - Om de grundläggande regler som kännetecknar akademiska texter
- Guide till akademiskt skrivande Länk till annan webbplats.
- Skillnaden mellan vetenskaplig och populärvetenskaplig text Länk till annan webbplats.
Källkritik och källtillit
Källkritik är en metod för att systematiskt granska och bedöma trovärdigheten hos olika källor. Den traditionella källkritiska metoden bygger på fem kriterier: äkthet, tid, beroende och tendens.
Äkthet
Är källan vad den utger sig för att vara? Vem står egentligen bakom källan?
Vad ska jag leta efter?
Finns det en om-sida på webbsidan? En tydlig avsändare med kontaktuppgifter? Vilken bakgrund har författaren? Bilder som illustrerar en text kan vara manipulerade eller tagna ur sitt sammanhang.
Hur gör jag?
Vem är avsändaren? Ta reda på så mycket som möjligt om författaren/personen/företaget/myndigheten/förlaget. Kolla vem som har länkat till sidan genom att göra en link: -sökning. Backa i webbadressen för att komma fram till startsidan där kontaktuppgifter finns. Gör en omvänd bildsökning på Google - kolla bildens ursprung.
Tid
När upprättades källan? Är informationen aktuell? Har något hänt sen dess som påverkar ämnet? Hur gammal är informationen?
Vad ska jag leta efter?
När publicerades källan? Är informationen aktuell? Finns det nyare forskning som säger något annat?
Hur gör jag?
Kolla när webbsidan uppdaterades senast. Ta reda på hur lång tid som förflutit mellan händelsen och berättelsen om den. Fundera på om aktualiteten spelar någon roll. Inom t.ex. medicin, ekonomi och IT är aktualitet viktigt eftersom forskningsläget ofta ändras. Kolla om det är det en gammal artikel som sprids i sociala medier för att bekräfta en aktuell händelse?
Beroende
Är källan fristående eller hör den ihop med/bygger på andra källor? På vilket sätt hör informationen i källan ihop med andra källor?
Vad ska jag leta efter?
Vilka uppgifter stödjer sig författaren på? Belägg? Refereras det till annan text?
Hur gör jag?
Leta efter källreferenser i texten, fotnoter, källhänvisningar, Resonera kring formuleringar som “enligt uppgifter från källor nära kungen”, “enligt initierade källor”, vad betyder de? Försök få uppgifter bekräftade från flera olika källor som inte stödjer sig på varandra.
Tendens
Finns det värderingar i informationen? Vems intresse företräds? Vad vill avsändaren egentligen? Vad har källan för (dolt?) syfte? Grad av neutralitet/objektivitet. Vem är källan skriven för?
Vad ska jag leta efter?
Vilka värderingar finns? Vems intresse företräds? Visar texten ett perspektiv eller flera? Ensidighet eller vägs för- och nackdelar mot varandra? Hur väl
täcker källan ämnet? Vad berättas? Vad saknas? Hur är innehållet presenterat?
Hur gör jag?
Fundera över varför källan har tillkommit. Är det för att skapa stöd för en åsikt, sälja något eller för att visa en balanserad bild av något? Finns det andra källor som visar motstridig information? Hur pålitlig är den källan? Vad har avsändaren för avsikt med källan? Kan flera olika källor som motsäger varandra ge en komplex helhetsbild? (Å ena sidan, å andra sidan).
Relevans och användning
Hur användbar är källan för mitt syfte?
Vad ska jag leta efter?
Fakta, analys eller åsikter som kan hjälpa till att besvara din frågeställning.
Hur gör jag?
Du kan använda vinklat material om du är medveten om hur informationen har påverkats av ett visst perspektiv. Använd källor som visar olika perspektiv för att ge en bredare bild Vill du ha reda på fakta, analys eller åsikter? Vill du titta på olika åsikter kan källor som inte anses trovärdiga ändå vara relevanta för ditt syfte. Välj aktivt källa genom att söka på olika sätt i både Google och olika databaser. Ta inte bara första bästa träff.
Vem? Vad? Varför? När?
Ett enkelt sätt att täcka in de här fyra punkterna är att komma ihåg: Vem? Vad? Varför? När?
- Vem? - Vem ligger bakom källan? Framgår det? Vem är det som står bakom - en organisation, ett företag, en skola, ett politiskt parti? Vet personen/organisationen bakom källan vad hen pratar om?
- Vad? - Kolla på innehållet - stämmer det? Låter det rimligt? Kan du kolla upp informationen någon annanstans? Framgår det vilka källor informationen bygger på? Är de källorna trovärdiga? Finns det uttryck eller annan information som tyder på partiskhet hos författaren? Propagerar man ensidigt för något, eller vägs för och nackdelar mot varandra?
- Varför? - I vilket syfte publiceras informationen? Vill man sälja något, uppmärksamma något särskilt, väcka debatt och känslor? På vilka sätt kan detta påverka informationen, tex. innehållsurval (vad berättas och vad saknas i texten) och hur innehållet presenteras. Vem är den tänkta mottagaren? Riktar man sig till barn eller vuxna? Till allmänheten eller till de som redan är väldigt kunniga inom ämnet?
- När? - Har det hänt viktiga saker inom ditt ämne under en viss tidsperiod? Var passar informationen in i den tidsperioden? Är källans innehåll fortfarande aktuellt? Detta är olika viktigt beroende på vad det är du är ute efter att ta reda på. Är ämnet sådant att aktualitet är viktigt? För att ta reda på om en källa är trovärdig måste vi systematiskt ställa frågor om källans innehåll, upphov och syfte.
Hur ska vi använda källan?
Vi måste också utöver detta ta reda på om källan är relevant för vårt syfte. Vilken typ av uppgift ska vi lösa och vad är det egentligen vi letar efter? Fakta? Analys? Åsikter? Det kan betyda att källor där informationen inte direkt är källkritiskt trovärdig, t.ex. partiska källor med ett uttalat syfte och ensidiga åsikter, ändå kan vara relevant för oss om det är olika åsikter vi vill studera. I det källkritiska arbetet ingår att aktivt välja den mest relevanta källan för det syfte man just nu har, inte bara att ta första bästa träff på Google.
Källkritik på Internet
Vi behöver bedöma trovärdigheten hos allt vi ser, hör och läser, oavsett om det rör sig om någonting din kompis säger, något du läser i en faktabok eller något du ser i en film på youtube.
Källor på nätet skiljer sig i allmänhet från källor som är tryckta, på så vis att det som står på nätet är föränderligt. Det som står i en faktabok står kvar likadant 50 år senare, men på Internet är innehållet dynamiskt och information och fakta kan ändras och ersättas med annat på en sekund.
Internet ger alla möjligheten att publicera och sprida information. Du kan hitta information om nästan allt, men möter också, kanske i en och samma träfflista, väldigt många olika slags källor som alla vill övertyga dig om vad som är sant.
Det är också viktigt att förstå att det du har sökt på, gillat, klickat på och vilka personer du omger dig med på nätet, påverkar vilken information du får se och ta del av. Detta fenomen kallas filterbubblor. Filterbubblor förekommer både i Google och i ditt flöde i sociala medier.
Risken med att inte vara källkritisk i vardagen på nätet är att du blir lurad eller att du okritiskt delar felaktig information vidare.
I en filterbubbla är det vanligt att starkt vinklad information ses som "sanning" och att vi hela tiden bekräftar varandras åsikter. Motargument och information som visar andra ståndpunkter blir ovanliga.
Tidskrifter i biblioteket
Dessa tidskrifter har vi i biblioteket. I tabellen anges vilka årgångar som sparas.
Tidskrift | I biblioteket, årgångar |
---|---|
Biblioteksbladet | Arbetsrum |
Forskning & Framsteg | Senaste årgången |
Goal | Senaste årgången |
Historiskan | Senaste årgången |
Populär historia | Senaste årgången |
Sans | Senaste årgången |
Skolporten | Senaste årgången |
Språktidningen | Senaste årgången |
Svensk Bokhandel | Senaste årgången |
Vi läser | Senaste årgången |
Undervisning din klass har fått
Här kan du se vilken undervisning din klass fått av biblioteket.
Ekonomiprogrammet
EK23A1
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Fördjupad källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
EK23A2
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Fördjupad källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
EK23A3
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Fördjupad källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
EK23A4
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Fördjupad källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
EK23A5
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Fördjupad källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
EK23A6
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Fördjupad källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
EK22A1
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
EK22A2
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
EK22A3
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
EK22A4
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
EK22A5
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
EK22A6
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
EK21A1
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht21)
EK21A2
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht21)
EK21A3
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht21)
EK21B1
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht21)
- Gymnasiearbetet (ht-23)
EK21B2
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht21)
- Gymnasiearbetet (ht-23)
Försäljning- och serviceprogrammet
FS23A1
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
FS22A1
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
HA21A1
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht21)
Samhällsvetenskapsprogrammet
SA23A1
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Fördjupad källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
SA23B1
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Fördjupad källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
SA23C1
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Fördjupad källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
SA23E1
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
SA23E2
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Fördjupad källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
SA23E3
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
SA23F1
- Biblioteksintroduktion (ht-23)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-23)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-23)
SA22AE1
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
SA22B1
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
SA22C1
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
SA22C2
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
SA22E1
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
SA22E2
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
SA22E3
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
SA22F1
- Biblioteksintroduktion (ht-22)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht-22)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-22)
SA21AE1
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
- Gymnasiearbetet (ht-23)
SA21B1
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
SA21C1
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
SA21E1
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
- Gymnasiearbetet (ht-23)
SA21E2
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
- Gymnasiearbetet (ht-23)
SA21E3
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
SA21F1
- Biblioteksintroduktion (ht-21)
- Grundläggande sök- och källkritik (ht-21)
- Bokpresentation, läsprojektet (ht21)
Avsiktsförklaring för Stagneliusskolans bibliotek
Det övergripande målet för Stagneliusskolans bibliotek är att vara en naturlig del av elevernas lärande och arbete med att nå kunskapsmålen. Detta vill vi uppnå genom ett ständigt utvecklingsarbete, som syftar till att stärka och utveckla både biblioteket som plats och funktion. Det förstnämnda uppnås genom att tillhandahålla och tillgängliggöra ett ändamålsenligt mediebestånd i en miljö som inbjuder till konstruktiva möten mellan elever, elever och pedagoger samt elever/pedagoger och bibliotekarier. Det senare uppnås genom att bibliotekarierna är verksamma utanför biblioteket i arbetslag och lärcirklar men framför allt som medpedagoger i planering och genomförande av moment som tangerar de färdigheter inom den digitala kompetens som är självklara delar i bibliotekariens yrkeskompetens.
Biblioteksfunktionen är en stödprocess till lärandet och spelar som sådan en viktig roll i skolans målsättning att alla elever ska nå sina kunskapsmål och lämna sin utbildning väl rustade för yrkeslivet eller vidare studier. Bibliotekets insatser för att detta mål ska uppnås koncentreras primärt runt dess två huvuduppgifter, dels att stimulera elevernas språkutveckling genom läsning av skönlitteratur och dels att utveckla och höja elevernas förmåga inom områden som rör medie- och informationskunnighet (MIK).
I egenskap av medpedagoger arbetar bibliotekarierna aktivt för att synliggöra och involvera bibliotekets funktioner i elevernas kunskapsinhämtning och sociala utveckling. Denna strävan är direkt kopplad till gymnasieförbundets prioriterade målområden:
- Kunskap, utveckling och lärande: Att stödja och stimulera eleverna i deras
kunskapsutveckling genom att möta varje elev utifrån hens speciella förutsättningar, och därifrån arbeta aktivt för att främja och utmana hens vidare utveckling är en självklar ambition för skolans biblioteksverksamhet. Arbetet med att stödja eleverna i deras lärande, vare sig det sker i biblioteket eller i klassrummet, är alltid inriktat mot att handleda dem formativt. Genom ett ständigt förbättringsarbete, i form av utvärderingar och kompetensutveckling, strävar vi efter att leva upp till vår funktion som ett aktivt stöd för att eleverna ska komma vidare mot och uppnå sina mål. - Normer, värden och inflytande: Vi arbetar aktivt för att biblioteket ska vara en
inbjudande och trygg arbetsmiljö, där vi genom att inta ett normkritiskt
förhållningssätt respekterar varandras olikheter, oavsett ursprung, politisk, religiös eller sexuell läggning. Elevernas inflytande tillgodoses genom att de uppmanas och ges möjlighet att genom inköpsförslag påverka bibliotekets bestånd av litteratur och tidskrifter. Vi ser till att ha ett allsidigt bestånd som stödjer de normer och värden som det öppna och demokratiska samhället vilar på. För att ytterligare förstärka denna ambition lyfter vi med jämna mellanrum fram och exponerar litteratur som belyser värdegrundsfrågor. - En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Bibliotekets
verksamhet vilar på vetenskaplig grund och det vetenskapliga perspektivet är en självklar del i den användarundervisning som bibliotekarierna bedriver. Innehåll och metoder anpassas för att motsvara ett vetenskapligt förhållningssätt vad gäller olika källor och källkritik samt problemformulering och sökteknik. På gymnasienivå handlar detta arbete inte primärt om att hitta strikt vetenskapliga källor utan om att lära eleverna grunderna i ett vetenskapligt förhållningssätt och vad som utmärker vetenskapliga metoder. I samband med gymnasiearbetet och andra större uppgifter fungerar bibliotekarierna både som stöd i att hitta, värdera och inkorporera vetenskapligt grundat material i kunskapsprocessen. Biblioteket har även en omvärldsbevakande funktion för att kunna tillgodose både bibliotekariernas och pedagogernas behov av ny vetenskaplig litteratur inom respektive fält.