GYF / Utveckling & kvalitet / together / Om Hållbar Jämställdhet

Om Hållbar Jämställdhet

Bakgrund
Kalmarsunds gymnasieförbund har sedan 2007 systematiskt och metodiskt arbetat med att kvalitetssäkra verksamheten utifrån ett jämställt perspektiv. Förändringsprocessen startade med ett ESF-projekt Jäm(n)t i skolan där all kompetensutveckling under läsåret ägnades åt genus och jämställdhet i syfte att öka kunskap och medvetenhet. En utvärdering gjord av forskare vid Linnèuniversitetet visade dock att attityder hos personal inte hade förändrats i önskad grad under projekttiden. Styrelsen beslutade 2008 att fortsätta förändringsprocessen genom att delta i det nationella projektet Hållbar Jämställdhet och fick 1,5 milj kr för jämställdhetsintegrering under perioden 2009-2013. Målgrupp för projektet har varit såväl politiker, chefer och medarbetare som elever. Alla enheter i förbundet har engagerats i projektet på olika sätt.


Mål
Det övergripande målet för förändringsprocessen har varit att "skapa en genusmedveten organisation och verksamhet som ska vara jämställdhetsintegrerad såväl externt och internt". Syftet med Håj har varit att skapa ett systematiskt och metodiskt, kontinuerligt och uppföljningsbart jämställdhetsarbete inom ramen för ordinarie verksamhet så att jämställdhet blir en naturlig del i planering av verksamheten, i beslutsunderlag och i bemötande. Visionen är att "Kalmarsunds gymnasieförbund är en jämställd organisation vilket skapar en attraktiv och effektiv verksamhet, där makt och resurser är jämnt fördelade mellan pojkar och flickor, kvinnor och män".


Resultat vi uppnått är:

  • Vi har ett politiskt beslut om en långsiktig plan för jämställdhetsarbete för verksamheten (jämställdhetsvision, policy, mål och handlingsplan samt rutin för uppföljning)
  • Jämställdhet och genus har integrerats i förbundets mål och budgetdokument (Jämställdhet är ett prioriterat utvecklingsområde med mål och uppdrag för verksamheten)
  • Vi har stödfunktioner (organisation, material och redskap) för jämställdhetsarbetet
  • Vi har en bekönad uppföljning av kvalitetsfrågor utifrån nyckeltal


Effekter vi nått är:

  • Ökad medvetenhet om genus, jämställdhetsfrågor och jämställdhetsintegrering på ledningsnivå och på medarbetarnivå
  • Förutsättningar för ett hållbart och systematiskt jämställdhetsarbete integrerat i ordinarie styr-, och uppföljningssystem
  • Genus och jämställdhet är en naturlig del inom ordinarie undervisning

Exempel på konkreta verksamhetsförbättringar
Ett uppehållsrum på en skola observerades och analyserades som ojämställd. Uppehållsrummet möblerades om för att bryta maktordningar och könskodade rörelsemönster. Effekten blev ett mer jämställt rörelsemönster.

En kartläggning av frånvaro på Idrott och hälsa visade att tjejerna hade hög frånvaro på timmarna. Det fanns motstånd hos tjejerna att delta på Idrott och hälsalektionerna. Rektor och lärare förändrade innehållet på lektionspassen i riktning mot hälsa, skapade individuella planer som var kopplade till vikt-, och rökavvänjning vilket ledde till högre närvaro och förbättrad hälsa.

En genusanalys av utbildningskatalogen identifierade att presentationen av utbildningarna förstärkte bilden av "könskodade program". En checklista och rutin arbetades fram och jämställdhet integrerades i processen med att ta fram utbildningskatalog. Effekten blev en mer nyanserad bild av våra program utifrån genus.

Håjjare använder Machofabrikens material inom ramen för normkritisk pedagogik i sina kurser.